Generiska färdigheter

Generiska färdigheter

Generiska färdigheter är allmängiltiga färdigheter som byggs upp under en livstid och som är användbara till exempel i studier och arbetslivet. Generiska färdigheter kan kallas nyckelkompetenser, överförbara färdigheter eller kärnkompetenser. Definitionerna återspeglar att de också bidrar till framgång inom mer specifika kompetensområden. Därför behövs generiska färdigheter också i många jobb inom konstbranschen.

Generiska färdigheter omfattar problemlösning, argumentation, kritiskt tänkande, bedömning av informationskällor, självstyrning, interaktionsfärdigheter, grupparbete och kommunikationsförmågor. Till exempel kommunikationsförmågor hjälper oss att uttrycka våra idéer tydligt och förstå andra, medan problemlösningsförmågor gör att vi kan ta oss an utmaningar på ett effektivt och kreativt sätt. Dessa färdigheter kan medvetet utvecklas och studeras. Utveckling sker dock även i verkliga situationer och det är en livslång process att lära sig färdigheterna. Det är bra att vara medveten om sina egna styrkor, inklusive generiska färdigheter, och vara beredd att utveckla de områden som inte är styrkor. I vissa fall kan arbetsgrupper dela upp ansvarsområden utifrån de generiska färdigheter som varje person är bra på. 

Härnäst redogör jag kortfattat för några nyckelområden inom generiska färdigheter. Dessa färdigheter bildar dock ett nätverk kors och tvärs och i konkreta situationer kommer du ofta att kunna tillämpa överlappande generiska färdigheter. På webbplatsen Art Pro finns expertartiklar om många av dessa färdigheter, som ger dig djupgående information om ämnet.

Argumentation är en viktig aspekt av kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande innefattar bland annat förmågan att tänka efter och att ifrågasätta och korrigera egna bedömningar. Förmågan att kritiskt utvärdera information i texter och andra källor är också viktig. Att lära sig kritiskt tänkande och argumentation kräver goda kommunikationsfärdigheter.

Problemlösningsförmågan utvecklas bäst i samspel med andra. Samtidigt är det viktigt att försöka skapa kopplingar mellan de färdigheter du redan har och nya problem. Det är också viktigt att kunna lokalisera problemet och hitta användbar information som behövs för att stödja lösningen.

Självstyrning innebär att vi kan planera och organisera våra egna aktiviteter. Det innebär att vi till exempel kan sätta upp en tidsplan för att slutföra kursarbeten eller andra arbetsprojekt. Självstyrning är en krävande färdighet, eftersom den bland annat förutsätter förmågan att sätta upp mål och skapa strategier för att uppnå dem, motivation att hålla fast vid dem och självreflektion – även när uppgiften inte är den mest inspirerande för dig. När du sätter upp mål bör du komma ihåg att avsätta tillräckligt med tid för återhämtning, så att din koncentrationsförmåga och uthållighet är som starkast och du kan nå dina mål. Det är också viktigt att kunna sätta upp lämpliga och realistiska mål för sig själv.

Kommunikations- och interaktionsfärdigheter utgörs av kunskaper, färdigheter och motivation. I vid mening beskriver färdigheterna förmågan att kommunicera på ett konstruktivt sätt i en mängd olika kommunikationssituationer och sammanhang. Förmågan att genomföra och tolka både verbal och icke-verbal kommunikation är avgörande, liksom förmågan att lyssna till och tolka andras budskap. Det är också viktigt att kunna planera sin kommunikation och att kunna kommunicera om sig själv. Självreflektion, till exempel över dina styrkor, är viktigt för att utveckla dessa färdigheter. Effektiva kommunikationsfärdigheter är avgörande för att kunna arbeta i team och grupper.

Källor:

Projektet 2digi2 2024. Generic Skills. Finelc – Suomen yliopistojen kielikeskusten verkosto. https://2digi2.languages.fi/generic-skills/ (läst 7.3.2025)