Texten ger en kortfattad introduktion till de viktigaste aspekterna av företagsplanering, olika typer av företag, kostnaderna för att starta ett företag och finansieringskällor. Texten har sammanställts utifrån informationen på webbplatsen Suomi.fi.
Av: Joona Kupiainen
När du funderar på företagsform ska du välja den som bäst passar behoven i den verksamhet du ska starta. Det finns många skillnader mellan de olika företagsformerna, till exempel när det gäller antalet grundande medlemmar och hur enkel förvaltningen är. I denna text sammanfattas företagsverksamhetens olika planeringsskeden och de olika företagsformernas särdrag utifrån informationen på webbplatsen Suomi.fi. Informationen hjälper dig att välja den företagsform som passar ditt syfte bäst.
Planeringen av en företagsverksamhet börjar med en företags- och affärsidé och en affärsverksamhetsplan som du utformar utifrån den. Företagsidén föregår den faktiska affärsidén. Den förklarar varför du vill starta ett företag och den grundläggande idén bakom ditt företag. Det kan till exempel handla om en vara, en tjänst eller ett problem som du kan erbjuda en lösning på. En affärsidé är däremot en företagsidé som har formats till något så konkret som möjligt. En affärsidé svarar vanligtvis på tre grundläggande frågor: vad erbjuder ditt företag, till vem och hur? Läs artiklar om hur du säljer ditt eget arbete och din kompetens här. Utifrån din affärsidé ska du ta fram en affärsverksamhetsplan som beskriver hur ditt företag ska förverkliga din idé. Planen ska beskriva bland annat dina kärnkompetenser, dina kunder, konkurrenssituationen och riskerna i din verksamhet. Den ska också innehålla beräkningar av lönsamheten och finansieringen av ditt företag. En affärsverksamhetsplan är oftast nödvändig när du ansöker om startkapital eller finansiering för ditt företag. Du kan sammanställa din plan till exempel på Työmarkkinatori.
Du kan planera ditt företag med hjälp guiden för planering av företagsverksamhet på webbplatsen Suomi.fi. Du kan också få råd från FöretagsFinland rådgivningstjänst och Regionala nyföretagscentrum.
När du startar ett företag ska du välja ett namn som uppfyller kraven och passar ditt företag. Som ny företagare behöver du också teckna en pensionsförsäkring för företagare, obligatoriska försäkringar som är relaterade till ditt företags bransch och frivilliga försäkringar som du anser vara nödvändiga. Du kan läsa mer om försäkringar på Suomi.fi-webbplatsen. Dessutom behöver ditt företag ett bankkonto, vars kontoutdrag är en viktig del av ditt företags bokföring. Ditt företag kan också behöva separata lokaler. Som regel ska du registrera det företag du startar åtminstone i handelsregistret och förskottsuppbördsregistret och vid behov även i arbetsgivarregistret och momsregistret.
Utländska arbetstagare och företagare behöver tillstånd för att arbeta och bedriva näringsverksamhet i Finland. Ta reda på vilka tillstånd och registreringar som krävs i Finland på här.
Som enskild näringsidkare eller firmaföretagare kan du enkelt driva ett småskaligt företag som huvudsakligen bygger på din egen arbetsinsats. Du kan endast starta företaget ensam och du ansvarar själv för ditt företags beslut. Enskild näringsidkare är den enklaste och smidigaste av alla företagsformer, eftersom det är snabbt, enkelt och billigt att starta ett företag. Den passar dig om ditt företag är ganska litet och huvudsakligen omfattar ditt eget arbete. Du kan grunda en firma genom att lämna in ett företagsregistreringsformulär, varefter du får ett FO-nummer. Du ska också registrera din firma i Skatteförvaltningens relevanta register. Kostnaden för att registrera ett företag i handelsregistret är 70 euro. Som enskild näringsidkare kan du inte betala ut lön till dig själv, men du kan ta ut pengar från ditt företag som privatuttag.
Du kan starta ett aktiebolag antingen ensam eller med flera delägare. Om du startar ett bolag på egen hand behöver du ändå en suppleant i bolagets styrelse. Gör en anmälan om bildande av ett aktiebolag till handelsregistret elektroniskt i företags- och organisationsdatasystemet. De viktigaste organen i ett aktiebolag är bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Som grundare och aktieägare kan du själv besluta om ditt företags angelägenheter genom dessa organ. Du kan läsa mer om organen och deras funktioner här. Ett aktiebolag är rätt för dig om ditt företag är större, du vill expandera och det finns flera grundare.
När du startar ett privat aktiebolag behöver du inte nödvändigtvis något aktiekapital. Om du vill kan du dock investera aktiekapital i ditt företag och använda det till exempel för inledande inköp till ditt företag. Om du startar ett offentligt aktiebolag är minimibeloppet för aktiekapitalet 80 000 euro. Du kan läsa mer om aktiekapital här. Att registrera ett aktiebolag i handelsregistret kostar några hundra euro. Beloppet beror på om du registrerar dig elektroniskt eller på papper. Du kan ta ut pengar från ditt företag i form av lön, utdelning, kilometerersättning och dagtraktamente.
Ett andelslag lämpar sig särskilt väl för gemensamt företagande, oavsett bransch. Du kan starta ett andelslag antingen som enskild person eller som en sammanslutning. Genom ett andelslag kan du enkelt sälja din kompetens relativt riskfritt och utan en stor initial kapitalinvestering. Du och eventuella andra medlemmar måste dock betala er gemensamt överenskomna insats när andelslaget bildas. Registrering i handelsregistret kostar några hundra euro. Anmälan om grundande av andelslag görs till handelsregistret på en pappersblankett. De viktigaste organen i andelslaget är styrelsen, andelslagets stämma och verkställande direktören. Du kan läsa mer om organen här. Du kan ta ut lön, kilometerersättning och dagtraktamente från andelslaget. Andelslaget får även dela ut överskott. Som en allmän regel gäller att du inte anses vara anställd i ett andelslag om det har minst sju medlemmar. Detta innebär att du under arbetslöshetsperioder kan ha rätt till arbetslöshetsersättning oavsett om du är medlem i ett andelslag eller inte.
Ett öppet bolag och ett kommanditbolag är i många avseenden liknande företagsformer. Bolagen bildas i stort sett på samma sätt. Du lämnar in en anmälan om grundande av bolag till handelsregistret på en pappersblankett och registrerar ditt företag hos Skatteförvaltningen samtidigt. Ett öppet bolag är särskilt lämpligt för småskalig företagsverksamhet med en pålitlig partner. Ett kommanditbolag är däremot väl lämpat för en verksamhet som baseras på din egen arbetsinsats och där du vill ha med en investerare. Det är därför möjligt att ha så kallade tysta bolagsmän i ett kommanditbolag, som investerar i bolaget men inte deltar aktivt i beslutsfattandet.
Du kan bilda ett öppet bolag eller ett kommanditbolag med en eller flera partner. Kostnaden för att registrera ett öppet bolag eller ett kommanditbolag i handelsregistret är 280 euro. Från ett öppet bolag eller kommanditbolag kan du ta ut lön, kilometerersättning och dagtraktamente. Du kan också ta ut pengar från ditt företag som privatuttag.
Du kan också arbeta som företagare som bisyssla, för vilken den vanligaste och enklaste företagsformen är firmaföretagare. Företagare som bisyssla innebär att du driver ett företag samtidigt som du arbetar eller studerar på heltid. Du kan också starta en företagsverksamhet som bisyssla som lättföretagare. Då startar du inte ett eget företag, utan får betalt via en faktureringstjänst för det arbete du utför självständigt. I det här fallet tar du vanligtvis ut de pengar du tjänar som lön. Som företagare som bisyssla kan du inte få startkapital. Observera också att du som lättföretagare utan FO-nummer kan tolkas som företagare när du vänder dig till FPA, till exempel för att få arbetslöshetsförmåner.
När du startar ett företag behöver du vanligtvis pengar för de initiala kostnaderna för ditt företag. Det rekommenderas också att avsätta pengar för löpande kostnader för minst 2–3 månader. Du kommer också att behöva pengar att leva på innan ditt företag börjar producera tillräckligt.
För att finansiera ditt företag kan du ansöka om ett startbidrag, som ger dig en inkomst i början av ditt företagande. Du bör alltid ansöka om startbidrag i god tid innan du startar ditt företag. Om du startar ditt företag medan du är arbetslös kan du fortsätta att få arbetslöshetsersättning i fyra månader. I detta fall justeras eventuell inkomst av företagsverksamheten mot arbetslöshetsersättningen. Du kan dock inte få både arbetslöshetsersättning och startbidrag samtidigt. Du kan läsa mer om stöd för företagare här. 
Om det behövs kan du också ansöka om ett lån från banker eller andra finansieringsinstitut. Om ditt företag inte har de säkerheter som banken kräver kan Finnveras delgaranti, eller begynnelseborgen, som banken ansöker om hos Finnvera för ditt företags räkning vara en lösning för att ordna finansiering. När din verksamhet har startat kan du också ansöka om kulturbidrag för dina projekt och din verksamhet. Läs mer om bidrag i den här artikeln.
Suomi.fi. Företagsformer. https://www.suomi.fi/foretag/grunda-ett-foretag/foretagsformer (läst 1.4.2025).
Företagarkassa ”Kan jag arbeta via andelslag medan jag är arbetslös?” https://yrittajakassa.fi/sv/tietopankki/kan-jag-arbeta-via-andelslag-medan-jag-ar-arbetslos/ (läst 9.4.2025).
