ABC för tillgänglig kommunikation – för konstnärer 

Outi Salonlahti, Aura Linnapuomi och Maija Karhunen/Kultur för alla-tjänsten

Dekorativ bild

Innehåll:

Inledning 

Artikel 27 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger: ”Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.”  Både institutioner och konstnärer har därmed ett ansvar att främja konstens tillgänglighet för alla. God tillgänglighet består av en helhet vars alla delar är viktiga.   

Du kan främja tillgängligheten för ditt arbete till exempel genom att sträva efter att: 

  • din kommunikation når alla slags människor på ett tillgängligt sätt 
  • även människor med en tuff ekonomisk situation har möjlighet att uppleva dina verk och ditt arbete 
  • dina verk ställs ut i tillgängliga lokaler 
  • alla som får uppleva dina verk behandlas jämlikt, likvärdigt och med respekt  
  • erbjuda möjligheter att uppleva dina verk med olika sinnen 
  • underlätta förståelsen bland annat genom att ta hänsyn till olika inlärningsstilar och erbjuda information på olika språk. 

Den här texten handlar om att kommunicera om konstnärens arbete på ett tillgängligt sätt.  

Kommunikation för alla 

Tillgänglig kommunikation innebär att du som konstnär lägger grunden för att så många som möjligt kan ta del av information om dina verk och ditt arbete. Den här texten ger dig vägledning och råd för en tillgängligare kommunikation oavsett om det rör sig om pressmeddelanden, webbplatser, dina verk eller en del av ett verk. Texten handlar främst om att kommunicera om konst men ger även allmänna tips om tillgänglighet.  

Om du samarbetar med en organisation är det viktigt att du uppmärksammar även dem på tillgänglighetsfrågan på olika sätt till exempel genom den här anvisningen.  

Riktad kommunikation  

När du kommunicerar om ett evenemang eller ett verk ska du tänka på att försöka nå människor via så många kanaler som möjligt. Du kan ta hjälp av följande frågor: 

  • Vilka kanaler använder du för din kommunikation? Det är bra att använda sig av olika plattformar och medier. Alla använder exempelvis inte sociala medier. 
  • Vem riktar du dig till? Når din kommunikation även människor som tillhör minoriteter? Vilka är underrepresenterade eller saknas helt bland mottagarna och/eller på informations- eller inbjudningslistorna? Finns det några som skapar eller upplever konst som har marginaliserats? Hur kan du nå ut till flera olika slags grupper? 
  • Samarbetar du med andra aktörer, till exempel minoriteter, i din kommunikationsplanering? 
  • Uttrycker kommunikationen på olika sätt att alla är välkomna? 

Klarspråk och kommunikation på olika språk 

Ett klart och förståeligt språk hjälper människor att få information om dina konstverk och ditt arbete. Alla känner inte till konstens språk och jargong. Så här kan du förbättra förståelsen för din text: 

  • Kontrollera att du förklara svåra ord och inte skriver för långa komplicerade meningar. 
  • Använd helst rak ordföljd, eftersom det är enklare att ta till sig. 
  • Använd aktiv form (någon gör) istället för passiv form (något görs). 
  • Strukturera texten och använda mellanrubriker. 
  • Tips! Genom att läsa texten högt, översätta texten till ett annat språk eller be någon utanför konstvärlden att läsa texten kan du hitta eventuella svåra textstycken. 

Du hittar mer information om klarspråk på till exempel Selkokeskus webbplats: Så skriver du på ett lätt språk (du skickas till Selkokeskus webbplats) 

Kommunicera på flera språk, om möjligt. Du kan till exempel göra korta sammanfattning av texter på andra språk. Olika språk kan även utgöra en del av ditt verk och verkets presentation. Kommunikationens och verkens tillgänglighet förbättras ytterligare om du har möjlighet att även använda ett lättläst språk och teckenspråk. 

Ordval och begrepp 

Var uppmärksam på hur du tilltalar eller skriver om människor, fenomen eller annat i din kommunikation. Ord och uttryck är en del av maktutövningen och bidrar till att skapa verkligheten. Om du funderar på vilka ord du ska använda om människor eller grupper kan du till exempel titta på olika organisationers kommunikation relaterad till ämnet. Du kan även ställa frågor direkt till organisationer eller människor. Fundera även på hur dina uttryck kan uppfattas. Vem är exempelvis maktutövaren, experten, aktören och vem är målgruppen eller mottagaren? 

När du pratar om tillgänglighet bör du beskriva verksamheten, tjänsten eller lokalen inte användare eller deltagare. På så vis kan användaren själv bedöma hur lättillgänglig lokalen är för dem. Det handlar också om vilken uppfattning som kommunikationen förmedlar om förhållandet mellan individen och omgivningen. Det är viktigt att förmedla att hindren är kopplade till omgivningen, inte egenskaper hos individen. Till exempel: 

  • Skriv ”Lokalerna är tillgänglighetsanpassade”, inte ”Även rullstolar kan användas i lokalerna.”  
  • Skriv ”Det finns en 3 cm hög tröskel vid dörren och lutningen är för brant och uppfyller inte rekommendationerna.”, inte ”Det kan vara svårt för rullstolsanvändare att komma in genom dörren utan assistans.” 

Tänk på att människor inte ska förminskas till en egenskap. Till exempel: 

  • Skriv ”människor, personer eller konstnärer med funktionsnedsättning”, inte ”funktionsnedsatta” 
  • Skriv ”människor som upplever fattigdom”, inte ”fattiga” eller ”fattiga människor” 

Och kom ihåg att saker och ting kanske kallas något helt annat på andra språk. Kontrollera att begreppen har lämpliga översättningar till exempel i de olika språkversionerna av den här texten (svenska, engelska) eller direkt hos expertorganisationerna.  

Att kommunicera om tillgänglighet 

Säkerställ att all kommunikation om ditt arbete, dina verk eller evenemang inkluderar information om verkets och evenemangets tillgänglighet. Informera aktören som presenterar ditt verk att kommunikation om tillgänglighet är viktig för dig och be dem att se till att tillgänglighetsinformationen enkelt kan hittas av alla. 

Förmedla följande information om evenemangets tillgänglighet:  

  • Finns det tillgängliga parkeringsplatser i anslutning till evenemangslokalen? 
  • Är evenemangslokalen tillgänglighetsanpassad?  
  • Finns det tillgängliga toaletter i evenemangslokalen?  
  • Finns det induktionsslingor? Induktionsslingor eller andra ljudöverföringssystem är en service för personer som använder hörapparat. Ljudet från till exempel en mikrofon överförs via induktionsslingan direkt till hörapparaten utan att störas av brus. För att induktionsslingan ska vara till någon nytta måste en mikrofon användas under evenemanget eller tjänstesituationen. 
  • Verkets tillgänglighetsinformation 
  • Är verket multisensoriskt, dvs. kan det upplevas med hjälp av flera olika sinnen till exempel genom att lyssna, beröra, titta eller lukta? 
  • Tips! Du kan skapa en kort text för assistenter och syntolkar om vad du vill ska uppmärksammas i beskrivningen av verket, till exempel om det finns detaljer, färger eller måttförhållanden som är särskilt viktiga för upplevelsen av verket.  
  • Om verket innehåller ljud, har verket teckenspråkstolkats, texttolkats eller undertextats?  
  • Bland annat texter, sång och instrumentalmusik kan teckenspråkstolkas och texttolkas. 
  • Kan man vid behov få hjälp med upplevelsen av verket till exempel från dig eller personalen på institutionen som presenterar ditt verk?   
  • Informera även om det är något särskilt med belysningen i lokalerna (till exempel halvmörkt eller mörkt). Informera även om eventuella överraskande starka ljus- eller ljudeffekter såsom blinkande ljus som kan orsaka epileptiska anfall.    
  • Om evenemanget har en inträdesavgift, kan en assistent eller tolk delta gratis?  
  • Rekommendationen är att även stödpersoner till personer som drabbats av demens eller genomgår psykisk rehabilitering bör kunna delta gratis.  
  • Finns det ”Betala vad du kan”-biljetter eller gratisdagar? Om aktören som presenterar ditt verk ännu inte har implementerat lösningar för att främja ekonomisk tillgänglighet kan du uppmuntra dem att göra det. 
  • Har man i evenemanget anammat principerna för en tryggare miljö eller motsvarande? 
  • Mer information: 

Det tillgängliga informationsmaterialets utseende och utformning 

Följande anvisningar hjälper dig att utforma ditt informationsmaterial på ett tillgängligt sätt. 

  • Kontrollera att det finns tillräcklig kontrast mellan texten och bakgrunden. Det hjälper till exempel personer med nedsatt syn att se texten och ta till sig informationen.   
  • Använd tillräckligt stor teckenstorlek och ett tydligt typsnitt (font). 
  • Kom ihåg att små bokstäver är enklare att läsa än STORA BOKSTÄVER. 
  • Använd inte kursivering eller fetstil i långa texter. De fungerar bäst vid framhävning av korta delar såsom namn. 
  • Använd endast understrykning till att markera länkar på internet.   
  • Texter med bakgrundsbilder eller bakgrundsmönster är svåra att läsa. Undvik att använda en bild som textens bakgrund. 
  • Använd inte bara färg för att markera viktig information.  
  • Människor uppfattar färg olika och därför fungerar det inte för alla att endast separera saker med färgkodning.  
  • Ta även hänsyn till färgblindhet där den vanligaste formen gör det svårt att skilja på rött och grönt.  
  • Var tydlig. 
  • Säkerställ att den viktigaste informationen enkelt hittas i texten. 
  • Överdrivna visuella effekter på webbplatser, såsom många olika eller rörliga effekter, gör det svårt att läsa och ta in innehållet på webbplatsen. 

Tillgänglighet på webbplatser 

Oavsett om du skapar din egen webbplats eller anlitar någon för att göra det, är det bra att ta hänsyn till följande aspekter som underlättar användningen och gör webbplatsen mer tillgänglig: 

  • Använd tydliga rubriker i menyerna. Det underlättar navigeringen för alla. 
  • Använd samma struktur på hela webbplatsen. Menyer som ändrar plats eller försvinner och andra strukturella variationer försvårar användningen av webbplatsen särskilt om användaren har perceptionssvårigheter. 
  • Placera grundläggande funktioner, som språkval och sökfunktion, på de platser där de oftast är på webbplatser. Språkval hittar man oftast högst upp (i högra hörnet) och huvudmenyn och sökfunktionen finns också oftast högst upp på sidan. Många användare letar efter dessa funktioner på de platser där de vanligtvis hittas. 
  • Krångla inte till det. Det är viktigt att sidans funktioner fungerar som de i allmänhet fungerar på webbplatser. En understruken text är en länk och inget annat, knappar ser ut som knappar, och delar som inte är knappar ser heller inte ut som knappar. Det underlättar för alla men särskilt för människor som har svårigheter med inlärning, förståelse och perception.   
  • Lägg till en alternativ text i bilder (en alt-text). Det ger personer med synnedsättning möjlighet att få information om vad bilden föreställer. Dekorativa bilder kräver ingen alternativ text. 
  • Markera rubriker som rubriker och fastställ en tydlig hierarki. Markera listor som listor. 
  • När du skapar eller uppdaterar innehållet på webbplatsen kan du markera rubriker och ange en hierarki (till exempel Heading 1 eller H1, Heading 2 eller H2 osv.). 
  • Skapa informativa länkar där själva länken ger tillräckligt med information om vart den leder (Länkar av typen ”Läs mer” är inte informativa. Det ska framgå ur länken om den leder till en fil, ett formulär, en video eller till en annan webbplats. En bra länktext kan till exempel vara rubriken eller namnet på den webbplats som öppnas via länken). 
  • Om du har pdf-filer på webbplatsen bör du även tillhandahålla informationen i dem i ett annat format (helst som en vanlig webbplats dvs. i html-format eller i formaten doc, rtf, odt), eftersom pdf-filer kan vara mycket svåra eller omöjliga att läsa i en skärmläsare.  

Utvärdering och testning av webbplatsens tillgänglighet 

Den tekniska uppbyggnaden av din webbplats påverkar märkbart webbplatsens tillgänglighet och möjligheterna att få information från den genom exempelvis en skärmläsare eller andra tekniska hjälpmedel. Se till att webbplatsen uppfyller de tekniska riktlinjerna för webbtillgänglighet (WCAG 2.2, du skickas till en annan engelskspråkig webbplats). Den senaste versionen av riktlinjerna publicerades i oktober 2023, och de har ännu inte översatts. Den finska översättningen av versionen WCAG 2.1 hittar du här (du skickas till en annan webbplats).  

Tillgängligheten för en färdig eller halvfärdig webbplats kan utvärderas av en extern expert. Vid frågor om utvärderingar kan du vända dig till Kehitysvammaliittos Papunet-webbtjänstenhetens utvärderingstjänster (du skickas till Papunets webbplats) och   till företaget Annanpura (du skickas till webbplatsen) som drivs av Näkövammaisten liitto. Du kan även göra användartester med personer som har olika funktionsnedsättningar för utvärdera tillgängligheten. 

Till viss del kan du även själv testa webbplatsen tillgänglighet. 

  • wave.webaim.org är ett gratis verktyg för att utvärdera webbplatsers tillgänglighet.  
  • Om du använder Apple-enheter kan du prova att lyssna på webbplatsens innehåll med VoiceOver-programmet som ingår i enheterna. Du kan även ladda ned en gratis skärmläsare, NVDA, till din enhet. Skärmläsarprogram kräver viss övning om du inte har använt dem tidigare. 
  • Tänk på att även om testning av webbplatsen är viktig så kan verktygen inte upptäcka alla problem såsom en människa kan göra. Därför rekommenderar vi att man tar hjälp av en extern tillgänglighetsexpert. 
  • Mer information: Webbinarium: Testning av tillgänglighet (du skickas till webbplatsen för Moniviestin). Ett kort webbinarium från Jyväskylä universitet om kostnadsfria testningsverktyg för webbplatsers tillgänglighet och en granskning av kontorsprogrammens användarvänlighet. 

Tillgänglig kommunikation på sociala medier  

Du kan även försöka skapa tillgänglig kommunikation på sociala medier. Med följande anvisningar kan du på ett bättre sätt nå ut med ditt budskap till olika slags användare:  

  • Lägg till alternativ text (alt-text) i dina publicerade bilder på sociala medier eller beskriv bilden i inläggets text.  
  • Det ger personer med synnedsättning möjlighet att få information om vad bilden föreställer. 
  • Använd hashtaggar (#) helst i slutet på ett inlägg.  
  • Om de står mitt i texten kan de försvåra läsningen, särskilt om användaren har lässvårigheter eller använder en skärmläsare. 
  • Använd stora inledande bokstäver i hashtaggen om den består av flera ord.  
  • Kom ihåg att emojier inte alltid tolkas likadant av alla. Använd inte bara emojier för att förmedla information eller ett skämt. 
  • Till exempel #KonstFörAlla #LivetSomMusiker 
  • Sammansatta ord som #konstföreställning eller #kontsnärslivet kan skrivas med små bokstäver. 
  • Med stor inledande bokstav kan orden enklare särskiljas, särskilt om användaren har lässvårigheter eller använder skärmläsare. 
  • Använd sparsamt med emojier.  
  • Skärmläsare kan läsa emojier, men om det finns väldigt många kan det bli en frustrerande läsning.  
  • Observera att texten i händelser på Instagram, Facebook och andra tjänster inte kan läsas av skärmläsare (för närvarande), och det inte går att lägga till alternativ text i bilderna.  
  • Det kan komma att ändras om plattformarna väljer att förbättra dessa funktioner.  
  • För närvarande (2024) är det mest tillgängliga inlägget en video där innehållet förmedlas i tal eller med röst, i text och som teckenspråk. 
  • Kontrollera även kontrasten mellan text och bakgrund om du skriver något i inlägget och undertexta tal. 
  • Beakta även övriga grundläggande delar: berätta om tillgängligheten för evenemanget i din Facebook-händelse, använd ett tydligt språk och olika språk i din kommunikation. (Dessa delar har vi redan skrivit om i tidigare avsnitt i den här anvisningen.) 

Tack till Laura Asunta från centret för flerspråkig akademisk kommunikation på Jyväskylä universitet för kommentarerna. Andra som ska tackas eller nämnas? Källor? 

Tips och mer information: