Kurateringens grunder

A. Vad är kuratering?

Kuratering handlar om att göra konsten (eller annat konstrelaterat) offentlig. Kuratorer är på sätt och vis medlare mellan konsten och publiken. Rollen har funnits lika länge som behovet att ta hand om samlingar av objekt i olika kulturer. Titeln har sitt ursprung i museisammanhang som beteckning för de experter som tog hand om objekt; att kuratera syftade på att bevara och klassificera artefakter, naturföremål och konstverk. Inom konstområdet har termen kurator med tiden kommit att omfatta en rad olika aktiviteter utanför museiverksamheten, till exempel organisering av utställningar, programmeringsevenemang, forskning och direkt interaktion med konstnärer och publik. Även om det inte finns en uttrycklig kuratorsroll inom alla konstformer, ingår de kurateringsrelaterade funktionerna, färdigheterna och utmaningarna som vi beskriver här i andra yrkesroller inom musik och teater, till exempel konstnärliga ledare, producenter och programmerare.

B. Kuratorns kunskaper och färdigheter

Sammanförandet av konst och publik omfattar en rad olika uppgifter. Kuratering och konstnärligt ledarskap är ett kreativt, intellektuellt och samtidigt administrativt arbete. Man kan se det som en blandning mellan att skapa och organisera en produktionsprocess och underlätta dialogen mellan olika parter. Kuratorns färdigheter omfattar:

• En fördjupad kunskap om olika konstformer, konsthistoria, konstteori och konst- och kulturscenen. Det innebär att du ofta får göra efterforskningar, intervjua konstnärer och sätta dig in i deras kreativa process för att kunna stödja dem samtidigt som du respekterar den konstnärliga friheten.
• En förmåga att hantera public relations, medla mellan olika perspektiv inom ett team och nätverka med institutioner.
• En förståelse för de konstnärliga behoven under en produktion och konstutställning (tekniska aspekter) och en förmåga att förutse rumsliga, ljus- och ljudrelaterade frågor och tillgänglighetsbehov.
• Skrivfärdigheter för att presentera idéer och delta i offentliga samtal om konst med grupper både på och utanför webben.
• Kompetens och kunskaper i administration och produktion (se avsnitt E. och F. nedan)

Många ser det som kuratorns ansvar att kommunikationen fungerar väl, att utställnings- eller evenemangskonceptet är tydligt, att samarbetsbegreppen är rättvisa för alla inblandade och att konstverk engagerar publiken. Därför innefattar kurateringsprocessen ofta fler personer som tillsammans driver processen och fattar beslut. Under de senaste årtiondena har det allt oftare varit kuratorskollektiv som skapat de intressantaste projekten på gallerier, museer, festivaler, biennaler, inom scenkonst och självorganiserade konstverksamheter.

Det finns många sätt att arbeta fram ett kurateringsförslag:

• Utgå från ett ämne eller en huvudberättelse. Identifiera dina kurateringsrelaterade frågor. Ett bra kurateringsprojekt baseras inte på generella ämnen (t.ex. klimatförändringar, kärlek och vänskap, abstrakt målning, virtuell verklighet (VR)). Du bör istället närma dig ämnet på ett specificerat, välinformerat och innovativt sätt. Fördjupa dig i ditt ämne och hitta en meningsfull vinkel att arbeta med.
• Utgå från en utställningslokal eller en plattform som du har en koppling till, och använd den här miljön för att hitta ledtrådar för vilket innehåll eller tillvägagångssätt som är relevant.
• Utgå från en arbetsgemenskap/konstnärsgrupp som du vill samarbeta med, eller en uppsättning tekniker, genrer och medier som du vill presentera för allmänheten.
• Utgå från en publikgrupp i samhället (lokalt och/eller internationellt) som du vill nå ut till och ha en djupare dialog med.

För att få finansiering för ditt projekt måste du vara uppmärksam på hur alla delar hänger samman, oavsett vilken utgångspunkt du har. Säkerställ att ämnet överensstämmer med konstnärens profil, det konstnärliga mediet och sammanhanget där verken visas. Utställningens eller föreställningens lokaler bör vara väl anpassade för konstformen, och du behöver ha bra strategier för hur du når ut till relevanta målgrupper.

D. Kurateringsmetod

När du har fastställt din utgångspunkt är det viktigt hur du gör kurateringsprojektet tilltalande och får det att sticka ut bland andra kurateringsidéer som finns där ute. Det blir din kurateringsmetod eller ditt budskap. Det finns många beslut att fatta. Fundera på följande frågor:

• Skapa en upplevelse: Vilken slags upplevelse förväntar du dig av utställningar eller evenemang och varför? Vilken slags estetisk upplevelse skulle vara intressantast utifrån din utgångspunkt? (var specifik: rumslig, visuell, ljudrelaterad, förkroppsligad, deltagande, textform, dialogform, virtuell osv.) Motivera dina val.
• Gå bortom konstverk/media: Vilka aktiviteter eller möten anser du vara viktiga idag? Vilka aktiviteter eller möten saknas i konstevenemang inom ditt område?
• Vad skulle du behöva för att stödja vissa konstverk i utställningen? Finns det några hinder för att verket ska passa in i utrymmet eller kan du föreslå strategier för att säkerställa att verket kommer till sin rätt?
• Publiken/målgrupper: Ditt val av ämne eller medium kommer med all säkerhet att tilltala vissa människor i samhället mer än andra, av olika anledningar. Fundera på följande: Saknas någon grupp som du tror skulle kunna tillföra mervärde till eller uppskatta utställningar och evenemang? Finns det fysiska eller sociala hinder för deltagande eller tillgång till de kuraterade konstformerna? Hur kan du nå dessa grupper? Hur kan du tillgodose deras behov? Och när de är på plats, hur kan projektet engagera dem och hur relaterar dem till projektet? Hur kan du främja en genuin dialog?

För att säkerställa att utställningens eller evenemangets kontext överensstämmer med sammanhanget där den visas offentligt, måste du lära dig spelreglerna för varje sammanhang och föra meningsfulla dialoger inom det och med publiken. Fundera på om ditt projekt lämpar sig bättre för:

• Offentliga institutioner och platser
• Konstmarknader och gallerier
• Platser och gemenskaper på internet
• Lokala samlingsplatser
• Kulturella evenemang/underhållningsevenemang eller festivaler
• Internationella samarbetspartner och partnerinitiativ
• Stipendier eller residens för kurateringsverksamhet

Ditt projekt kan lämpa sig för flera olika alternativ. Skapa en lista över konkreta platser/plattformar och ta reda på hur de fungerar innan du går vidare. Att välja rätt sammanhang är avgörande för genomförandet. Ett genomtänkt val hjälper dig att få offentlig finansiering av projektet (via lokala eller internationella stipendier). Det är även viktigt att samarbeta med lokala organisationer och nätverka effektivt med gallerichefer, samhällsledare eller beslutsfattare. Förbered dig på att det kan krävas fler försök. Det kan ta tid för projektet att mogna och att hitta den bästa lösningen. Residensvistelser kan ge dig inspiration i det avseendet!

F. Produktion

Kuratering handlar om att med noggrannhet och en realistisk inställning hantera olika praktiska aspekter. Ju större kurateringsprojektet är, desto utförligare planering krävs:

• Tidslinje: skriv ned projektets tidslinje i kalendern – från idéutveckling, finansiering, till det slutliga genomförandet
• Produktion av verk: kommer projektet att innebära kostnader för att skapa nya verk eller presenteras redan befintliga verk? Tidslinjer och budgetar för dessa två typer av samarbeten skiljer sig åt avsevärt.
• Kommer du att anordna en s.k. open call (utlysning) eller skicka direkta inbjudningar? Det här beslutet kommer att ha stor påverkan på din tidslinje, och ditt arbete kommer antingen att handla mer om efterforskning och nätverkande (när du bjuder in konstnärer och anpassar dig till deras agenda) eller planering och hantering av ansökningar (marknadsföring av open call, skapa en plattform och urvalskriterier). Oavsett bör du försöka hitta en balans mellan olika tillvägagångssätt och ge utrymme för olika åsikter när du gör ditt val. Projekt och yrkesutövare som är mycket olika varandra kan förenas på intressanta sätt och leda till djupare diskussioner om ämnet.
• Att skapa en produktionsbudget och ha förståelse för hur resurser ska användas (betalningar, skatter m.m.)
• Tillgänglighetsfrågor avseende plats och innehåll.
• Hållbarhet i produktionen och under utställningen eller föreställningen. Vad händer med projektet efter evenemanget? Kan material återvinnas eller återanvändas?
• Förhandlingar om villkor och arvoden med deltagande, kontraktsskrivning med konstnärer, producenter och social media managers. Säkerställa rättvis kompensation för arbete och att uppgifter och tidslinjer är tydliga för alla.
• Följa upp produktionen av verk och ha kurateringssamtal med konstnärer.
• Skriva och redigera budskap, väggtexter, programblad och marknadsföringsmaterial.
• Utforma och utrusta utställningsplatsen (utrustning, teknik och tillgänglighetstillägg)
• Planering av invigning eller premiär (gäster, aktiviteter, inbjudningar, media)
• Förflyttning och installation/nedmontering av verk
• Planera stödaktiviteter i lokalerna (gästföreläsare, guidade turer m.m.) och anordna offentliga evenemang.
• Stödja konstnärer i att planera hur verket kan leva vidare efter projektet. Skapa långsiktiga samarbeten eller underlätta åtkomsten till ett bredare nätverk, så att konstnärerna kan nå ut med sina verk till fler platser, festivaler och konstpublikationer. Skriva rekommendationsbrev som konstnärerna kan använda för framtida stipendier.