Konstnärskap och framtidens arbetsliv

Satu Tuittila, Konstuniversitet

Artikeln är en del av en artikel som ursprungligen publicerades online i Teaterhögskolans publikationsserie.

Inledning

Det pågår omställningar i samhällsstrukturerna och arbetslivet. De formas bland annat av megatrender som digitalisering, robotisering, globalisering, klimatförändringar och åldrande befolkning. Även konstnärens arbete påverkas av denna förändringars virvelvind, genom att uppdragen blir mer diversifierade, konstutövandets metoder, platser och förhållanden blir mer varierande, organisationerna är mer mobila och tillfälliga och arbetet självt mer självstyrt.

I den här artikeln diskuterar jag förändringarna i arbetslivet, de förändringskrafter och framtidstänket som påverkar samhället samt begrundar hur de påverkar konstnärens möjligheter att utöva sitt värv. Genom att vara framtidstillvända, proaktiva och inställda på att föreställa oss en önskvärd framtid kan vi resonera kring vår egen roll i framtidsbygget och med ett öppet sinne kartlägga och föregripa möjliga framtidsscenarier.

Jag vill också uppmuntra till jordnära granskning av framtida förändringar genom följande frågor: På vilket sätt kan jag delta och påverka? Vad oroar mig? På vilket sätt vill jag bygga en bättre framtid för mig själv och min omvärld? Insprängda i texten finns uppgifter som uppmanar dig att resonera kring temat ur ditt perspektiv och i förhållande till din konstart, dina planer och dina värderingar.

Omställning av arbetslivet

Omställningen av arbetslivet och de förändringar som den gett upphov till har omfattande konsekvenser för samhället samt för organisationerna, företagen och individerna i samhället. Till exempel suddas gränserna mellan arbetstagare, arbetsgivare, konsument, arbete och icke-arbete, företagsverksamhet och avlönat arbete ut. Arbetet blir mer splittrat, och levebrödet tjänas allt oftare från flera olika källor. Företagande, snuttjobb, frilans, egenanställning, bisysslor med mera kan vara parallella och konsekutiva roller. Arbetsgivaren kan vara en kund, en kollegial gemenskap eller en decentraliserad plattform. Allt detta inverkan på centrala samhällsstrukturer, såsom skattebasen, den sociala tryggheten, intressebevakningens roller (fackförbunden) och lagstiftningen. (Oksanen & Dufva 2018; Statsrådets kansli 2017).

I tabellen nedan beskrivs typiska förändringar i arbetslivet.

I går

En fast anställning
Fixerad plats
Nationell
Materiell
Rutinmässig, repetitiv
Stabil egen arbetsbeskrivning
Opersonlig
Noga reglerad
Fokus på examen

I morgon

Flera jobb samtidigt
Rörlig och föränderlig
Global
Immateriell
Kreativ, föränderlig
Delade och föränderliga roller
Personlig
Mindre reglerad
Livslångt lärande

Hur ser du som konststuderande eller konstnär på det ovanstående? Låter det nya arbetslivet som någonting nytt och främmande? För många konstnärer har arbetslivets ”morgondag” varit verklighet under hela deras yrkeskarriär. Även många frilansare arbetar i flera olika roller som bland annat konstnärer, lärare, i organisations- och produktionsuppgifter samt inom tillämpad konst, och de bygger regelbundet vidare på sina kunskaper genom studier och kurser. De får sina inkomster från bland annat avlönat arbete, stipendier, arvoden, egenföretagande och arbetslöshetsförmåner.

Konstnärerna är med andra ord väl bevandrade i arbete i olika former och miljöer samt i utmaningarna med ströjobbarens utkomst. Denna know-how kartlades hösten 2018 i Framtidsutskottets och Centret för konstfrämjandes workshoppar i syfte att skapa faktaunderlag för reformerna av den sociala tryggheten och arbetslagstiftningen.

BEGRUNDA

Räkna upp dina kompetenser så mångsidigt som möjligt, och tänk på i vilka olika uppgifter och arbetsmiljöer du kan utnyttja dem?

Det är inte likgiltigt på vilket sätt arbete, utkomst och förmögenhet kommer att fördelas och disponeras i framtiden, då automatiseringen inverkar på arbetstillfällena. Nya former av arbete och intjäning, såsom plattformsekonomi, egenanställning och delningsekonomi, ställer de nuvarande samhällsstrukturerna, arbetslagstiftningen och den sociala tryggheten på prov. (Oksanen & Dufva 2018). Det föreligger en risk för extrem polarisering av samhället i en välbärgad elit respektive en utsatt eller rentav “onödig” samhällsklass som nätt och jämnt klarar sig, om vi inte antar ett radikalt nytt perspektiv på arbete och gör det möjligt att bidra meningsfullt till samhället även på andra sätt än genom traditionellt lönearbete (Statsrådets kansli 2017).

Cornelia Daheim, som studerat arbetets framtid i Europa (Daheim 2017), presenterade vid framtidskonferensen sommaren 2017 de två mest diametralt motsatta scenarierna om arbetets framtid enligt rapporten ”State of the Future” (Glenn & Florescu 2016). I dem ger ökande automatisering och färre arbetstillfällen upphov till mycket olika framtider.

Scenario 1: ”Self-Actualization Economy” (”självförverkligandets ekonomi”) beskriver en framtid där bland annat grundtrygghetsmodeller, globalt samarbete, beskattning av robotarbete, utbildningssatsningar, ny “smart” affärsverksamhet och nya former av delnings- och bytesekonomi leder till en genomgripande förändring av arbetets innehåll och innebörd från intjäningsform till ett verktyg för självförverkligande och ett betydelsefullt liv.

Scenario 2: ”Turmoil and Despair” (”Turbulens och desperation”) beskriver däremot en framtid där omvälvningar och konflikter, ökande migration, inbördeskrig, ”krig som arbete”, nya former av självförsörjning och ökande fattigdom leder till extrem splittring i samhället och världen.

Även Sitra identifierar en risk för samhällssplittring och tar i rapporten Megatrender 2017 upp den centrala frågan om rättvis fördelning av arbete och utkomst. Vid en eventuell minskning av traditionellt lönearbete behöver vi en ny förståelse för hur utkomst, relevans och självkänsla är kopplade till varandra, påpekar Hautamäki m.fl. (2017). Forskaren Elina Kiiski Kataja vid Sitra lyfter fram följande fyra diskussionspunkter om framtiden: stödet till dem som missgynnas av arbetslivets förändringar, fördelningen av välstånd och utkomst i framtiden, inriktningen av teknikens möjligheter för samhällsbygge samt livslångt lärande (Kiiski Kataja 2017). Viktigare än att människor ska ha månadsavlönad anställning är att säkerställa att de över huvud taget är meningsfullt sysselsatta, menar Hautamäki m.fl. 2017.

I framtidens arbetsliv är det väsentligare vad man gör och inte var man arbetar. Arbetet är mångformigt, multilokalt och självstyrt; organisationerna är tillfälliga och mobila gemenskaper som tillgodoser olika behov. Arbetstagaren axlar ansvaret tillsammans med de organiserande sammanslutningarna eller nätverken. (Statsrådets kansli 2017).

Det ovanstående är en slående beskrivning av frilanskonstnärers verklighet redan i dag, men är det en sådan framtid för konstnärsarbetet som du som konstnär vill ha? Då arbetet kan utföras var och när som helst framhävs de ”nya” spelreglerna för arbetsförmåga, arbetssäkerhet och (arbets)hälsa. Man bör också tänka på att människors kapacitet, intresse och resurser för ständig förändring, utveckling och hantering av gemensamma frågor varierar. (Statsrådets kansli 2017).

Trots gränsdragningen för de egna krafterna erbjuder de nya hybrida arbetsmiljöerna på olika sektorer vid sidan av konstens strukturer intressanta möjligheter för den utvidgade yrkesbilden av en konstnär. Konst kan utgöra en ypperlig inramning för konkret kreativ interaktion och för olika aktiviteter för delning och lärande.

BEGRUNDA

På vilka alla olika ställen kan du tänka dig att arbeta som konstnär? Hur ser konstnärens arbete ut i dina drömmar?