Konstens ekosystem

På den här sidan hittar du infografen Konstens ekosystem, som du kan ladda ner som PDF-fil för din användning. Infografens alternativa texter och länklista finns även under inledningsartikeln.

Konstens ekosystem är redigerats av producent, utbildare och konstkritiker, KoM Tuuli Penttinen-Lampisuo / Poike Productio, 2025.

Innehåll:

Länk till infografiken om konstens ekosystem
Inledning
Infografikens texter och länklista som textalternativ

Länk till infografiken om konstens ekosystem

Nedan hittar du länken till infografiken om konstekosystemet. Infografiken öppnas på samma webbläsarsida, men du kan också välja att ladda ner den eller öppna den i en ny flik.

Konstens ekosystem (pdf)

Inledning

Konstens ekosystem ger en helhetsbild av de många olika sätt som konstnärer, konst och kultur verkar i det finländska samhället och även i en bredare kontext. Infografen i PDF-form innehåller länkar som leder till ytterligare information, artiklar i Konstuniversitetets Art pro-materialbank och utomstående webbplatser.

Infografen är inte fullständig. Det finns i princip ingen konstnärlig verksamhet som hierarkiskt skulle vara organiserad så, att det skulle finnas en webbplats eller aktör på högsta nivån som skulle samla alla organisationer relevanta för ämnet – till exempel orkestrar eller kooperativ inom den kreativa sektorn i Finland. En påtaglig lucka finns inom det så kallade konstförmedlande området och företagsverksamheter inom kreativ ekonomi. Informationen om dessa aktörer är särskilt splittrad, och skulle kräva en helt egen materialbank.

Infografen illustrerar konstens ekosystem som en myllrande boll likt ett getingbo, där konstnären kryssar sig fram genom livet i olika roller och med flera uppgifter samtidigt. Den mångsidiga verksamheten påverkas till exempel av en ständig utveckling av konstnären själv, nätverkande och föreningsverksamhet, samhälleliga förändringar, skiftande inkomstkällor och förtjänstmodeller samt kreativ verksamhet som tar konstnären i nya riktningar under olika skeden av karriären.

Ekosystemet försöker illustrera konst och konstnärskap på ett bredare sätt än de traditionella begreppen i branschen, på fältet och inom sektorn. I infografen delas ekosystemet in i konstnärer, lokala nätverk, kompetens, organisatörer och offentlig sektor. Konstens ekosystem i Finland påverkas bland annat av publikens rörelser, välfärdssamhällets bärförmåga, digitaliseringen, den globala ekonomin och globala avtal, demokratins och de mänskliga rättigheternas ställning samt planetariska gränser.

Påverkansfaktorerna rör sig i många riktningar i ekosystemet. Konstnärer, konstverk och konstnärlig kompetens påverkar individer, publiker, välbefinnandet och medborgarsamhället. Konst påverkar utvecklingen av digital makt och demokrati, yttrandefriheten, marknader, internationella relationer och bevarandet av naturen. En ekosystematisk förändring kan starta med ett konstnärligt verk i storlek av en mikrob.

Förhoppningsvis framstår Konstens ekosystem som en bild av möjligheter för dig!

Infografikens texter och länklista som textalternativ

Konstens ekosystem ger en helhetsbild av de många olika sätt som konstnärer, konst och kultur verkar i det finländska samhället.

Konstnären och konsten

I Finland finns uppskattningsvis 25 000 yrkeskonstnärer. Professionalism definieras inom forskningen av bland annat konstnärens utbildning, mottagna stipendier, medlemskap i organisationer och ersättning för konsten. Konstnärskapet hos till exempel skådespelare kan börja redan som barn, och ofta fortsätter det konstnärliga skapandet ända in i pensionsåldern. Fri konstnär, konstnärsstipendiat, frilansare, egenföretagare, lättföretagare, anställd – många konstnärskarriärer består av parallella och varierande kombinationer av dessa former.

Konstnärens lokala nätverk

I konstnärens arbete betonas vikten av kollegor och personliga nätverk. Många ansluter sig till konstnärsförbund genom olika konstföreningar eller regionala föreningar. Förbunden främjar konstnärernas intressen, erbjuder juridisk rådgivning och påverkanskanaler. Många enskilda föreningar anordnar även konstevenemang, presentationer, utställningar, publicitetsaktiviteter, residens eller kursverksamhet. Det nationella samarbetsorganet för finländska konstnärsorganisationer heter Forum Artis.

Genom att ansluta sig till en upphovsrättsorganisation ger konstnären organisationen befogenhet att hantera frågor relaterade till upphovsrätt, övervaka användningen av konstverk, licensiera konstverk och samla in och dela ut upphovsrättsersättningar.

Konstnärens kvalifikationer

Konstnärer kan utbilda sig till yrket på olika utbildningsnivåer eller lära sig yrket genom självstudier utanför den formella utbildningen. Utbildningssektorn erbjuder både kompletterande utbildning och arbetsmöjligheter för yrkeskonstnärer.

Med grundläggande konstundervisning avses undervisning i olika konstarter utanför skolan som främst är avsedd för barn och ungdomar. Inom den grundläggande konstundervisningen kan konstnärer arbeta som lärare eller till exempel driva dansskolor som egenföretagare.

Högskolor, vetenskapsuniversitet och Konstuniversitetet erbjuder utbildningar och bedriver forskning inom konst, kultur, kreativa sektorer, konstfostran och medier.

Konstnärens försörjning

En konstnär försörjer sig genom konstnärligt skapande, framträdanden, försäljning av verk, upphovsrättsersättningar, stipendier, lönearbete och företagsverksamhet. Det är vanligt att försörjningssätten varierar och ofta har man flera olika försörjningssätt samtidigt. Kortare arbetslöshetsperioder är vanliga bland konstnärer som har tillfälliga jobb. Löneinkomster kan till exempel inom scenkonsten komma från fast anställning eller uppdragsbaserade jobb inom olika sammansättningar, konstnärliga välfärdstjänster inom olika vårdinrättningar, undervisnings- och utbildningsarbete, expert- och planeringsuppdrag eller arbete inom andra områden.

Stipendier är särskilt viktiga inom områden utan konstinstitutioner som erbjuder lönearbete. Storleken och varaktigheten av arbetsstipendier varierar mellan finansiärer.

Social trygghet och beskattning för konstnärer

Den sociala tryggheten erbjuder stöd när individen inte själv kan skaffa sig tillräckliga inkomster på grund av exempelvis studier, sjukdom, arbetslöshet eller föräldraskap. Om konstnären drabbas av nedsatt arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom kan hen beviljas sjukpension. Sjukpensionen påverkas av inkomsterna, det vill säga ersättning för arbete. Till exempel upphovsrättsersättningar anses inte vara ersättning för arbete och har därmed ingen inverkan på sjukpensionen.

Arbetsgivare betalar arbetspension (ArPL) för konstnärens lönearbete. Konstnärer som har mottagit ett arbetsstipendium på minst fyra månader ska själva teckna en pensionsförsäkring (FöPL). Konstnärer som är egenföretagare tecknar en FöPL-försäkring när inkomstgränsen för företagare uppnås. Pensionsförsäkringarna ger konstnärer pension och skydd vid arbetsolyckor och sjukdom. Det är möjligt att ha flera pensionsförsäkringar samtidigt. Lönearbete eller en FöPL-försäkring åsidosätter inte skyldigheten att teckna en försäkring under stipendieperioder.

Konstnärer kan även ansöka om och beviljas en extra konstnärspension som ett erkännande för förtjänstfullt arbete.

Konstens möjliggörare

Konstens beställare, producenter, finansiärer, informatörer, befrämjare, utövare, utgivare, förläggare, distributörer, förmedlare, exportörer och försäljare bildar en mångsidig samling av nationella institutioner, lokala och regionala museer, orkestrar, teatrar och festivaler, expertorganisationer bakom kulisserna, ideella och allmännyttiga föreningar, samfund och församlingar samt företag i olika storlekar, allt från det statligt ägda Rundradion till byråer med enstaka anställda. Tillsammans utgör de konstens och kulturens förmedlare.

Musik- och scenkonstområdena erbjuder flest arbetsplatser för konstnärer. Stora institutionella arbetsgivare är bland annat nationella och regionala teatrar och orkestrar samt evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Privata stiftelser och fonder stödjer konst och kultur med tiotals miljoner euro varje år. De områden som får mest stöd från stiftelser är musik, litteratur, bildkonst, scenkonst och film.

Leader-grupper stödjer livskraft och välbefinnande på landsbygden. Leader-stöd kan bland annat beviljas för renovering av kulturanläggningar och utveckling eller internationalisering av företagsverksamhet. Beslut om stöd fattas av NMT-centralerna.

Konst och den offentliga sektorn

Till undervisnings- och kulturministeriets (UKM) ansvarsområden hör bland annat vetenskap, utbildning och förskoleutbildning, konst, kultur, arkivering, museer, allmänna bibliotek, religiösa samfund och upphovsrätt. Centret för konstfrämjande (Taike) är ett expert- och tjänsteämbetsverk för främjande av konst underställt undervisnings- och kulturministeriet. Taike främjar konst både på nationell och internationell nivå.

Regionförvaltningsverken (RFV) främjar regional jämlikhet. Närings- trafik- och miljöcentralerna (NTM) arbetar med regional utveckling bland annat genom att främja förutsättningarna för produktion av konstnärliga och kulturella tjänster för att förbättra den kulturella tillgången , tillgängligheten och mångfalden. NTM-centralerna hanterar projektansökningar för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+) i Finland.

Landskapsförbunden är samkommuner som har två lagstadgade huvuduppgifter: regionutveckling och landskapsplanläggning. Flera av landskapsförbunden har en kulturstrategi och kan erbjuda utvecklingsstöd för kreativa branscher.

Ålands och samernas självstyrelseorgan har egna strukturer som också stöder konst och kultur samt främjar internationellt och nordiskt samarbete.

Alla kommuner i Finland har ett eget bibliotek och en lagstadgad uppgift att anordna kulturverksamhet. Kommunerna skapar förutsättningarna för konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet. De upprätthåller kulturcenter, museer, teatrar, körer och orkestrar, fördelar stipendier, sysselsätter konstnärer och tillhandahåller lokaler till olika aktörers förfogande. Kommunerna främjar tillgången till kultur och konst, dess inverkan på välbefinnandet och internationalisering samt erbjuder konst- och kulturutbildningar. Kommuner och kommunala organisationer kan få statsandelar och statsunderstöd för sin kulturverksamhet.

Publik

Konstens kunder, publik och användare utgörs av konstens köpare, beställare, person eller part som lånar eller hyr, publik på utställningar, föreställningar och evenemang, institutioners kunder, åskådare av arkitektoniska och offentliga verk, läsare, spelare, åhörare och åskådare av reproducerade verk, elever och studerande, köpare av kringprodukter och tjänster, konsumenter av licensierade verk, mecenater, massfinansiärer, konstturister, fans, följare på sociala medier, webbplatser och webbsändningar, kunder på webben, digitala prenumeranter och så vidare.

Internationalisering

Europeiska unionen skyddar det gemensamma kulturarvet, stödjer konst och den kreativa sektorn och utser den europeiska kulturhuvudstaden. EU:s program Kreativa Europa stödjer filmbranschen, konst och kreativa sektorer. Finlands filmstiftelses och Utbildningsstyrelsens kontaktpunkter för Kreativa Europa ger information om stödmöjligheter och rådgivning till sökande. Kultur ingår även i andra EU-politiska åtgärder, till exempel utbildning, forskning, socialpolitik, regional utveckling och externa relationer.

Nordiska samarbetsprojekt, studieresor och nätverkande inom konst och kultur stöds av bland annat Nordisk Film och TV Fond, Nordisk kulturkontakt och Nordisk kulturfond. Hanaholmens kulturcentrum förvaltar bilaterala nordiska fonder, och Nordiska rådet delar ut konst- och kulturpriser. Den finsk-estniska kulturstiftelsen stödjer kulturella och konstnärliga samarbeten med Estland.

I Finland finns 17 kultur- och vetenskapsinstitut som främjar internationell rörlighet, synlighet och samarbete inom konst, kultur och vetenskap runt om i världen. Många av kultur- och vetenskapsinstituten, konstnärsorganisationerna och stiftelserna erbjuder internationella residens som konstnärer kan ansöka till för att arbeta, fördjupa sina kunskaper och nätverka.

Länkar i infografen (i alfabetisk ordning)

ArchInfo: https://www.archinfo.fi/

Art Pro Finland materialbanken: http://artpro.uniarts.fi/sv/

Audiovisuell konst: https://okm.fi/sv/audiovisuell-konst

Barnkulturcenter: https://staging.lastenkulttuuri.fi/sv/bra-att-veta-om-barnkultur/karta/

Begreppet konstarter i ALLFO – Allmän finländsk ontologi: https://finto.fi/yso/fi/page/p20653?clang=sv

Begreppet konstnärer i ALLFO – Allmän finländsk ontologi: https://finto.fi/yso/fi/page/p7017?clang=sv

Beskattning av frilansare i konstbranschen: https://artpro.uniarts.fi/sv/material/beskattning-av-frilansare-i-konstbranschen/

Bildkonstakademin: https://www.uniarts.fi/sv/enheter/bildkonstakademin/

Centret för konstfrämjande: https://www.taike.fi/sv

Circus & Dance: https://circusdance.fi/

Cupore: https://www.cupore.fi/sv/