Deltagande konst

Deltagande konst och konstbaserade metoder i samhället 

Konstbaserade metoder och konstnärliga processer som används i olika sammanhang utanför konstfältet och konstinstitutionerna är ett växande fenomen i Finland. Hos oss kallas det bland annat samhällskonst, offentlig konst eller tillämpad konst. I den här artikeln redogörs för närvarande konst, som ett sammanfattande begrepp för de olika aspekterna, oavsett konstarten. Närvarande konst är bland annat offentlig konst (eng. public art), kulturell välfärd (eng. cultural well-being), deltagande konst (eng. participatory art), socialt engagerad konst (eng. socially engaged arts), tillämpad konst (eng. applied arts), konstaktivism (eng. art activism) och samhällskonst (eng. community arts). 

Närvarande konst syftar till att åstadkomma en förändring i de medverkande, hos publiken, i saker och ting eller i miljöer genom att exempelvis ta fram nya perspektiv, främja välbefinnandet och utveckla olika färdigheter. Inom närvarande konst deltar publiken i den konstnärliga processen eller påverkar den, så att konstnärens roll är att facilitera förändringen och verksamheten. Närvarande konst kan föras ut till olika gemenskaper, grupper eller organisationer, som exempelvis vårdhem och daghem, klienter i psykisk rehabilitering eller fängelser. Utgångspunkten är ofta konstnärens personliga intresse för att utforska relationerna mellan konst, de medverkande och samhället. Inom närvarande konst kan konstnären utöver att skapa konst även till exempel prata om konst för olika målgrupper, engagera sig i utvecklande aktiviteter med professionella från olika områden, möjliggöra deltagande i konstprocesser eller planera konstnärliga processer för nya sammanhang.  

Kompetenser inom närvarande konst 

Närvarande konst är ett brett område där kompetensbehovet kan variera beroende på målgrupp, finansiär, kontext och konstnär. Grundvalen för den professionella aspekten utgörs av konstnärlig (1) kompetens, som omfattar den konstnärliga inriktningen, ett utforskande tänkesätt, konstnärliga färdigheter och insikterna om dem. Arbetet med olika typer av människor, grupper, institutioner och organisationer bygger å sin sida på social (2) kompetens, såsom lyhördhet och förmåga att kommunicera med hänsyn till deltagarnas premisser samt en öppen och intresserad inställning till människors mångfald. En förståelse för de egna attityderna och åsikterna, känslighet för deltagarnas behov och förmåga att förhandla är uttryck för etisk (3) kompetens, som styr konstnärens handlingar, tänkande och val, både medvetet och omedvetet.   

Inom närvarande konst behövs ofta även pedagogisk (4) kompetens, med ett stort inslag av flexibilitet, det vill säga en förmåga att anpassa verksamheten och metoderna till situationen, beroende på gemenskapens behov och målsättning. Arbetet med människor stöds också av inriktning på att växa (eng. growth mindset) och möjliggöra konstnärliga, upplevelsebaserade och dialogiska processer för att skapa frizoner och styra förändringsprocesser, det vill säga lärande. Inom närvarande konst är arbetet ofta tidsbegränsat eller projektfinansierat som konstnären utför som egenföretagare; det kräver kompetens inom yrkesutövning (5), såsom förmåga att genomföra och leda projekt i olika sammanhang, miljöer, gemenskaper och multiprofessionella team samt att nätverka och se till den egna arbetshälsan.  

Att förstå berörda parter och kontexter, dokumentera processen, inhämta information, analysera och rapportera resultaten är förknippade med kompetens inom forskning och utveckling(6), som stödjer utvecklingen av det egna arbetet och hjälper identifiera behov och möjligheter för konstbaserade metoder och motivera tillämpningen av olika konstformer och tekniker. Förståelse för fältet och kontexterna där närvarande konst utövas utgör situationsbunden (7) kompetens, som även inbegriper en öppen attityd till att använda nya metoder, samarbeta och dela med sig. Till situationsbunden kompetens hör också en vilja att förstå berörda gruppers och målgruppers behov och en förmåga att samordna dem med de konstnärliga målsättningarna. Den gör det lättare att förstå vilka faktorer som påverkar en situation och därigenom att fatta etiskt motiverade beslut. 

Utbildningen i närvarande konst meddelas runtom i Finland under olika beteckningar och inom olika konstformer och synsätt. Det går att studera närvarande konst på yrkesskola, yrkeshögskola och flera öppna universitet, som fortbildning och även som kandidat- och magisterstudier vid universitet. År 2024 erbjuds möjlighet att studera kulturell välfärd både för konstutbildade och för yrkesutbildade inom social- och hälsovården. Kandidat- och magisterstudier kan avläggas bland annat inom utbildningsprogrammet för tillämpad konst vid Lapplands universitet (på finska) [https://www.ulapland.fi/FI/Yksikot/Taiteiden-tiedekunta/Opinnot/Soveltava-taide-] och magisterprogrammet för kreativitet och konst inom social- och hälsovården vid Yrkeshögskolan Metropolia (på engelska) [https://www.metropolia.fi/fi/opiskelu-metropoliassa/ylemmat-amk-tutkinnot/luovuus-ja-taide-sosiaali-ja-terveysaloilla]. Fortbildning erbjuds bland annat genom utbildningen för sjukhus och vårdmusiker (på finska) vid Åbo yrkeshögskolas Konstakademi [https://www.turkuamk.fi/fi/tutkinnot-ja-opiskelu/avoin-amk/korkeakouludiplomit/sairaala-ja-hoivamuusikon-osaajakoulutus-musiikin-ammattilaisill/].   

Närvarande konst är ett område som håller på att ta form och där det saknas en legitimerad yrkestitel eller behörighet. Det innebär att de som arbetar inom närvarande konst kan ha utbildning eller examen inom exempelvis konst, fostran, pedagogik, socialvård eller hälso- och sjukvård. De som arbetar med närvarande konst måste ofta själva ta ansvar för att utveckla arbetet och upprätthålla sin kompetens. I Finland arbetar de ofta utanför de etablerade strukturerna, bland annat inom den tredje sektorn, i olika tidsbegränsade projekt, med stipendier, som frilans eller egenföretagare. Den splittrade utbildningsbakgrunden hos dem som är verksamma inom närvarande konst avspeglas i Finland bland annat som avsaknad av gemensamma etiska regler. Som vägledning kan användas riktlinjer som tagits fram i andra länder, exempelvis för arbete i gränsytan mellan konst och hälsa som NOAH Code of Ethics [https://thenoah.net/code-of-ethics-2023-edition/] (NOAH, 2023).   

I Finland finns nätverk för närvarande konst framför allt inom kulturell välfärd, bland annat samarbetsnätverket Taikusydän som administreras av Åbo yrkeshögskola (på finska och engelska) [https://taikusydan.turkuamk.fi/ och Yrkeshögskolan Metropolias och Jyväskylä universitets gemensamma kompetenskluster CuWere (på finska och engelska) [https://cuwere.fi/]. Det finns också ett flertal konstbaserade metoder och konsttillämpande gemenskaper i Finland, såsom Sorin Sirkus som arbetar med social cirkus (på finska) [https://www.sorinsirkus.fi/sosiaalinen-sirkus/], teaterkompaniet Porttiteatteri som riktar sig till fångar (på finska) [https://porttiteatteri.fi/] och Taiteen Sulattamo som arbetar med klienter i psykisk rehabilitering [https://taiteensulattamo.fi/kort-pa-svenska/]. 

Källor och litteratur: 

Bishop, C. (2012). Artificial Hells: Participatory Art and the Politics of Spectatorship. Verso Books. 

Fisher, S. & Thompson, J. (2020). Performing care. New Perspectives on socially engaged performance. Manchester University Press. 

Frasz, A., & Sidford, H. (2017). Mapping the landscape of socially engaged artistic practice. Helicon Collaborative. 

Heinsius, J. & Lehikoinen, K. (2013). Training Artists for Innovation: Competencies for New Contexts. Theatre Academy, University of the Arts Helsinki. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-6670-05-8  

Helguera, P. (2012). Education for Socially Engaged Art. Jorge Pinto Books. 

Kantonen, L. & Karttunen, S. (2021). Yhteisötaiteen etiikka. Tilaa toiselle, arvoa arvaamattomalle. Taideyliopiston Teatterikorkeakoulu. https://taju.uniarts.fi/handle/10024/7410  

Lacy, S. (Ed.). (1995). Mapping the terrain: New genre public art. Bay Press. 

Lehikoinen, K., Pässilä, A., Martin, M. & Pulkki, M. (2016). Taiteilija kehittäjänä: taiteelliset interventiot työssä (pp. 7–33). Taideyliopiston Teatterikorkeakoulu. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-6670-73-7  

Lehikoinen, K. & Siljamäki, E. (2023). Socially Engaged Arts (SEA) Practices: Key Skills and Capabilities. Research in Arts Education, 3, 8-26. https://doi.org/10.54916/rae.130211  

Matarasso, F. (2019). A Resteless Art. How participation won and why it matters. Calouste Gulbenkian Foundation. 

NOAH (National Organisation for Arts and Health). (2023). NOAH Code of Ethics. [Läst 8.11.2024 på https://thenoah.net/code-of-ethics-2023-edition/] 

Siljamäki, E. (2024). Vuorovaikutus ja osallistumisen mahdollistaminen laajentuvan muusikkouden viitekehyksessä.   

Vella, R. & Pule, M. (2021). Conducting participatory arts projects: A practical toolkit. University of Lapland. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-337-245-0  

Westerlund, H., Karttunen, S., Lehikoinen, K., Laes, T., Väkevä, L., & Anttila, E. (2021). Expanding professional responsibility in arts education: Social innovations paving the way for systems reflexivity. International Journal of Education & the Arts 22(8).