Avtal för att säkerställa ett smidigt samarbete

I denna text förklaras fördelarna med olika typer av samarbetsavtal och vad som bör beaktas när man ingår och kommer överens om en form av samarbete.

Av: Miika Kärnä, jur.mag., jurist inom den kreativa sektorn, Sound Law Oy

Att försörja sig på sin konst genom samarbete

Konst kan skapas ensam. Du kan också marknadsföra den konst du skapar på egen hand.

När konst väcker allmänhetens intresse kan den generera intäkter från försäljning och användning enbart i och med att allmänheten njuter av och använder den.

Problemet med att verka ensam är att man måste bygga alla verktyg som behövs för att skapa konst själv, och den publik man når beror på hur många människor man hinner berätta om sitt verk för under sin livstid. I praktiken görs dock nästan allt i arbetslivet med hjälp av en annan person. Bekanta dig alltså med ett brett spektrum av människor från olika branscher och ta initiativ till samarbete. Det finns ingen risk med det. Även om initiativet inte leder någonstans direkt kan det bära frukt längre fram. 

I denna text förklaras fördelarna med olika typer av samarbetsavtal och vad som bör beaktas när man ingår och kommer överens om en form av samarbete och villkoren för det.

Inför ett samarbetsavtal: vad behöver du en annan aktör till?

Innan du ingår ett samarbetsavtal är det viktigt att du är tydlig med vilka dina mål är och vad du behöver hjälp med för att uppnå dem. När detta är klart ska du bedöma om målet kan uppnås med den potentiella samarbetspartner som erbjuds. Har aktören eller personen de färdigheter, förmågor och kontakter som krävs?

Låt oss fundera på detta med hjälp av ett exempel:

Du försöker sälja ditt verk själv, men du får det inte sålt till priset på 1 500 euro som du vill ha. 100 % av 0 euro är 0 euro.

Du anlitar ett försäljningsombud som tar en provision på 30 % av intäkterna från försäljningen av verket. Ombudet hittar en köpare av verket till priset 1 300 euro, och du får 910 euro från försäljningen.

Vad jag försöker säga med det här fiktiva exemplet är att när det till exempel gäller att sälja ett konstnärligt verk, minskar din andel av den potentiella totala intäkten om du arbetar med ett försäljningsombud, men samtidigt ökar det vanligtvis den totala intäkten, vilket resulterar i ett mer lönsamt ekonomiskt resultat. Det är i sådana fall som samarbete behövs.

Ett avtal föds ur en gemensam vilja

”Jag har inte skrivit på avtalet ännu” är något jag hör relativt ofta i mitt arbete som jurist. Det kan dock ha funnits ett samarbete mellan parterna under en längre tid och insatser har gjorts från båda sidor. Det finns alltså redan en gemensam vilja och någon form av överenskommelse om att samarbeta. Problemet är emellertid att parterna i ett sådant aktivitetsbaserat avtal kan ha mycket olika uppfattningar om samarbetets syfte, varaktighet och ansvarsområden.

I praktiken skapas och bedrivs all ekonomisk verksamhet med hjälp av en annan person eller juridisk person (företag, offentliga organ och föreningar) och det finns alltid någon form av avtal.

Så när du ställer ut din konst eller säljer dina kunskaper råder det ingen tvekan om huruvida du har tecknat ett avtal med någon eller inte. Det är bara en fråga om vad du har kommit överens om när?

Avtal bygger på en gemensam vilja. Om det inte finns någon gemensam vilja finns det inte heller något avtal.

Ett juridiskt bindande avtal kan skapas

📝skriftligen
 @elektroniskt
muntligen
på grundval av parternas verksamhet

Om det finns en gemensam vilja att göra något, avgörs avtalets form av hur sannolikt det är att de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet kommer att förstås av parterna och även av externa parter på samma sätt som parterna. Jag kan av erfarenhet säga att sannolikheten minskar, antalet olösta tvister ökar och förutsägbarheten i myndigheters beslut minskar ju längre ner på ovanstående lista över avtalsformer man kommer.

Jag rekommenderar alltid, även i samarbeten av liten ekonomisk och operativ betydelse, att det ska finnas ett skriftligt avtal, åtminstone i form av en e-postsammanfattning av vad man kommit överens om: vad respektive part ansvarar för, under vilken tidsperiod och vilken ersättning som ska betalas. Båda parter ska skriva under denna sammanfattning som godkänd.

Vid ekonomiskt betydelsefulla samarbeten rekommenderar jag alltid att man upprättar ett skriftligt avtal som är anpassat till de mål man har satt upp, och att man dessutom tar hjälp av en professionell person om man ens är lite osäker på att man har förstått allt rätt.

Fördelar med skriftliga avtal

  1. Rättsligt skydd: Skriftliga avtal ger framför allt ett rättsligt skydd. De definierar tydligt parternas
    ställningar, skyldigheter, ansvarsområden, rättigheter och avtalets löptid, vilket bidrar till att undvika tvister och oklarheter i den gemensamma verksamheten, utdelningen av upphovsrättsinkomster, beskattningen och den sociala tryggheten. Vid en tvist är ett skriftligt avtal det enklaste sättet för dig att bevisa vad ni har kommit överens om. Tvister om muntliga avtal kulminerar ofta i en ord-mot-ord-diskussion mellan parterna, och myndighetsbeslut i sådana tvister baseras på antaganden.
  2. Skyldigheter och ansvar: Skriftliga avtal definierar tydligt avtalets löptid, parternas ställning, deras skyldigheter och ansvar, till exempel villkor för tjänsteleveranser, betalningsvillkor och ansvar för eventuella skador eller föremål som går sönder.
  3. Förtydligat samarbete: Skriftliga avtal bidrar till att klargöra förhållandet mellan parterna och deras verksamhet. De kan innehålla detaljer om den avsedda verksamheten, vilket främjar ett effektivt samarbete och underlättar kommunikationen.
  4. Riskhantering: Väl utformade avtal hjälper dig att hantera risker. De kan omfatta villkor om ändringar av avtalet vid ändrade omständigheter, skadestånd, försäkringar och ansvarsbegränsningar, vilket hjälper till att skydda ditt företag eller dig som företagare från potentiella ekonomiska förluster.
  5. Förtroendegivande: Tillförlitliga och professionella avtal bidrar till att skapa förtroende bland kunder, partner och finansiärer av verksamheten, till exempel stipendieutfärdare.

Sammanfattningsvis ger skriftliga avtal inte bara rättsligt skydd och klarhet i den gemensamma verksamheten, utan främjar också effektivt samarbete, riskhantering och framgång i verksamheten.

Lagar och förordningar som påverkar utformningen av avtal

Avtalsfrihet är en rättighet tryggad i vår rättsordning som ger personer över 18 år, vars handlingsförmåga inte är begränsad av ett domstolsbeslut, rätt att ingå bindande avtal.

Om du tillhör denna personkategori ger avtalsfriheten dig rätt att ingå bindande avtal med en valfri aktör och med precis det innehåll du vill ha. Omvänt ger avtalsfriheten dig också rätt att inte ingå ett avtal om de villkor som erbjuds inte är i linje med dina mål.

Observera att för vissa avtal har lagstiftaren funnit det nödvändigt att begränsa avtalsfriheten för att skydda den så kallade svagare parten, till exempel arbetslagstiftningen föreskriver tvingande bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan avvika från.

Principen om avtalsfrihet motverkas i vår rättsordning av principen om avtalsbundenhet, vilken innebär att när du frivilligt ingår ett avtal med en aktör på vissa villkor, är du också bunden av det under avtalets löptid. Att ett avtal är bindande är en naturlig och nödvändig förutsättning för samarbete och förutsebarhet i personers och juridiska personers (företag, offentliga organ och föreningar) gemensamma verksamhet. Å ena sidan har du rätt till det som har avtalats, men å andra sidan är du skyldig att göra din del. I princip ändrar inga personliga skäl, som du inte uttryckligen har avtalat separat om, den bindande karaktären hos det avtal du har ingått.

Om du till exempel har ingått ett kundavtal med Bildupphovsrättförening Kuvasto rf. har du gett Kuvasto ensamrätt att inkassera ersättningar för användning av dina befintliga och framtida verk under hela deras skyddstid (din livstid + 70 år) för 

a. utställningsarvoden
b. tillverkning och spridning av exemplar av verken i tryckt form
c. tillverkning och spridning till allmänheten av verken på internet
d. fotokopiering av verken och motsvarande rätt som förvaltas av Kopiosto ry.

Därför kan du inte själv inkassera ersättning för användning av dina verk under kundavtalets löptid i den mån du har överlåtit förvaltningen av dina verk till Kuvasto.