Prissättning av ditt arbete
Texten beskriver de grundläggande principerna för prissättning av konst.
Av: Pirjo Suhonen
Texten beskriver de grundläggande principerna för prissättning av konst.
Av: Pirjo Suhonen
”Vad kostar det?” En vanlig fråga som kräver professionell kunskap om och förståelse för prissättning för att kunna besvaras. Rätt prissättning är nyckeln till att kunna försörja sig på sitt arbete och på att sälja sin kompetens.
Prissättning är en del av marknadsföringskunskaperna. Marknadsföring är inte synonymt med reklam, utan ett bredare begrepp som omfattar produktifiering, prissättning, lösningar för distributionskanaler och verktyg för marknadsföringskommunikation. Försäljning, köp och prissättning går hand i hand. Ingen köper något utan att känna till priset och omvänt kan inget säljas utan ett pris. Du bör ta god tid på dig och sätta dig in i prissättningen i lugn och ro. Den som är ansvarig för prissättningen måste kunna förklara priserna för sig själv och motivera dem för köparen.
Innan du prissätter måste du veta vad du prissätter. Vad är det för produkt, tjänst, kunskap, färdighet, förmåga eller ideologi som du ska prissätta? Vad får kunden när hen betalar det pris du begär? Vid prissättningen måste du tydligt kunna ange vad som ingår i priset. Utgångspunkten för prissättningen kan till exempel vara produktifierad kunskap.
Ingen produkt, oavsett hur unik dess skapare tycker att den är, utgör ett behov i sig själv ur kundens synvinkel. Ett perspektiv på prissättning är värdeelementspyramiden, där en produkt betraktas utifrån det värde den tillför kunden. Om kunden får till exempel tidsbesparingar, säkerhet, komfort eller professionell trovärdighet av produkten, blir värdebilden av produkten bredare. När du inte ”bara” säljer en produkt, utan en lösning som uppfyller kundens behov, får priset en ny innebörd. Genom att förstå och tillgodose kundernas behov får produkten en djupare mening och ett större värde.
Produktens värde, det vill säga hur viktig och relevant den är ur kundens synvinkel, ska också avspeglas i priset. Värdet ökar priset. Om upphovsmannen inte kan formulera värdet ur kundens synvinkel, är det svårt att motivera ett högre pris. Det räcker inte att bara säga att den produkt eller kompetens du säljer är av hög kvalitet. Vad innebär kvalitet för kunden? Vad innebär kvalitet rent konkret och hur kan det uttryckas på ett begripligt sätt? En viktig faktor som höjer uppfattningen om värde och kvalitet är att produkten är unik och att den produceras i begränsad mängd. Kvalitet kan också uttryckas genom att lyfta fram feedback från nöjda kunder (med deras tillstånd), certifikat, konkreta framgångar, konkurrensmässiga framgångar, antal upplagor osv.
Upphovsmannens egna behov påverkar naturligtvis också prissättningen. Vilka utgifter måste konstnärens inkomster täcka? Är det ett heltidsarbete eller görs det vid sidan av ett annat arbete?
För att få en bild av hur man ska prissätta sina konstverk kan du räkna ihop dina månatliga vardagliga levnadskostnader, kostnader för arbetet (som material och resor), lagstadgade avgifter och eventuella sparmål. Sedan måste du räkna ut hur mycket du kan arbeta på en månad, hur många verk du kan producera eller hur många konserter eller framträdanden du kan sätta upp. Detta ger en grov beräkning av hur mycket du behöver få betalt för ett enskilt arbete, en konsert eller tjänst för att täcka kostnaderna.
Ett annat sätt är att dividera kostnadshelheten med priset på de varor eller tjänster som säljs. Hur många produkter måste du sälja till det fastställda priset per månad för att täcka grundkostnaderna?
Som produktskapare eller säljare av din expertis är det också bra att tänka på andra eventuella egna behov. Det finns ett behov av ekonomisk kompensation, men vad mer? Uppskattning? Uppmärksamhet?
Konstnärligt arbete är ofta kvalitativt krävande för skaparen. Kvalitativ arbetsbelastning innebär att arbetet är kognitivt och känslomässigt krävande, intensivt, kräver etisk kompetens, är osäkert och överlappar ofta arbete och fritid. Det finns ingen kostnadsfaktor för den kvalitativa arbetsbelastningen som automatiskt skulle beaktas vid prissättningen. När man överväger priser är det dock viktigt att vara medveten om den kvalitativa belastningen och fundera på hur den kan återspeglas i prissättningen. Den kvalitativa belastningen kan till exempel återspeglas i mängden arbete som kan utföras, och i sådana fall, till exempel vid tidsbaserad prissättning, bör enhetspriserna vara högre. Den kvalitativa belastningen kan förklaras för kunderna genom exempel, till exempel genom att beskriva hur många planerings- och repetitionstimmar föreställningen har krävt och vilken utbildningsbakgrund som ligger bakom färdigheterna.
I konstnärliga verk finns det ofta mer än bara ett ekonomiskt utbyte mellan skaparen och mottagaren. Pengar byter händer, men känslor tas också in på bägge sidor. Köparen kan också ta på sig rollen som medskapare av verket, och konstnären som säljer sina färdigheter blir en aktör som utför ett känsloarbete. På en teaterscen till exempel tar skådespelaren emot publikens känslomässiga reaktioner, och oavsett vilka de är måste föreställningen slutföras. Förutom det ekonomiska förhållandet bildas det ett socialt förhållande mellan skaparen och den som upplever, eller mellan säljaren och kunden. Detta kommer sannolikt att öka den kvalitativa belastningen av arbetet.
Den avtalsmodell enligt vilken arbetet utförs inom konstsektorn har en stor inverkan på prissättningen av arbetet. Arbetstagaren får betalt, lättföretagaren fakturerar sin ersättning och företagaren skickar en faktura för det arbete som utförts i enlighet med den valda företagsformen.
Utgångspunkten för prissättningen är att arbetets pris vid faktureringen ska vara högre än lönen för samma arbete i ett anställningsförhållande. Detta beror på att en upphovsman i ett anställningsförhållande inte behöver ta hand om många av de kostnader som ska finnas med i faktureringen av arbetet. Sådana kostnader är till exempel FöPL-avgifter och moms, försäkringar (sjuk-, olycksfalls-, företags- och ansvarsförsäkringar), faktureringsprovisioner (t.ex. avgifter för olika lättföretagartjänster), eventuella indrivningskostnader, inköp av enheter och programvaror samt användarlicenser, bokföring och kontorslokaler.
Den momspliktige måste också komma ihåg att olika produkter har olika momssatser. Du bör vara uppmärksam om du säljer böcker eller en författartjänst, till exempel. Ur företagarens synvinkel är momsen en transiteringsavgift som ska betalas till staten, men den måste naturligtvis beaktas vid prissättningen.
FöPL, dvs. lagen om pension för företagare, föreskriver att en företagare är en person vars arbete inte utförs i ett anställnings- eller tjänsteförhållande. Övriga villkor i lagen är att personen ska vara mellan 18 och 67 år, ha bedrivit företagsverksamhet i fyra månader och ha en beräknad årsinkomst (2025) på minst 9208,43 euro. Årsinkomstens belopp ändras från år till år, kontrollera den på webbplatsen. En person i ledande ställning i ett aktiebolag som ensam äger mer än 30 % eller tillsammans med familjemedlemmar äger mer än hälften av bolaget eller rösträtten ska också försäkras enligt FöPL.
Rabatter och betalningsvillkor är en väsentlig del av prissättningen. När rabatter ges måste det alltid finnas ett tydligt syfte med varför de ges. Är det till exempel för att öka försäljningen, locka nya kunder, belöna lojala kunder eller engagera konsumenter som fungerar som föregångare? I stället för en prissänkning kan det vara mer meningsfullt för säljaren att erbjuda till exempel en längre betalningstid eller en tilläggstjänst som kan vara en utbildning eller stöd för marknadsföringskommunikation, som att skriva ett nyhetsbrev, använda egna presskontakter eller rätten att använda bilder av ditt verk i marknadsföringskommunikation enligt överenskommelse.
Betalningsvillkor är en del av prissättningen. Ju längre betalningstiden är, desto ”dyrare” blir priset för säljaren, eftersom hen måste vänta längre på den ekonomiska ersättningen. Betalningsvillkor kan ha en betydande inverkan på inflödet av pengar och den finansiella balansen i företaget.
= slutpris för konsument-kunden
Lönelista på Musikerförbundets webbplats (på finska): https://www.muusikkojenliitto.fi/sopimukset-ja-tariffit/
Kollektivavtal inom teaterbranschen (på finska):
https://www.teme.fi/fi/tyoelama-ja-toimeentulo/tyoehtosopimukset/
Konstnärsgillet i Finlands riktlinjer för arvoden (på finska):
https://www.artists.fi/fi/taiteilijalle/kuinka-elaa-kuvataiteella#palkkio-ohjeistus
Rekommendationer och guider från Taku, branschorganisationen för konst- och kultursektorn (på finska):
https://taku.fi/palvelut/suositukset-ja-oppaat/