Bildkonstnärens yrkesroller och arbetsuppgifter
Vilka tjänstebeteckningar används inom bildkonstfältet, och vilka yrkesroller och arbetsuppgifter förekommer?
Av: Hanna Hannus, kommunikationschef, Konstnärsgillet i Finland
En bildkonstnärs arbete i praktiken
Till bildkonstens olika former hör måleri, konstgrafik, teckning, skulptur, fotografi, konceptuell konst, medie-, video-, miljö- och ljuskonst. Dessutom räknas ljudkonsten och performancekonsten ofta in i bildkonsten. Många bildkonstnärer arbetar med en kombination av uttryckssätt och tekniker.
De flesta bildkonstnärer arbetar som fria konstnärer och egenföretagare. 
Bildkonstnärens utkomster kommer ofta från flera olika källor: konstnärlig verksamhet (försäljning av verk, stipendier, beställningsuppdrag, gager, löner och arvoden), annat konstrelaterat arbete (till exempel undervisning på konstskolor och folkhögskolor) samt annat arbete utanför den konstnärliga verksamheten. Även upphovsrättsliga ersättningar genererar en del inkomster.
Tillämpning av expertis
I Finland finns det få strukturer eller organisationer för direkt anställning av bildkonstnärer. De senaste åren har det förekommit anställningar av till exempel sommarbildkonstnärer och kommunbildkonstnärer. Arbetsuppgifterna är ofta relaterade till främjandet av välbefinnande genom kultur eller gemenskap. Anställningsförhållanden i utställningssammanhang är fortfarande sällsynta.
Bildkonstnärer kan tillämpa sina metoder även i andra sammanhang, till exempel inom samhällskonst eller vid beställningsuppdrag. Bildkonstnärer kan även samarbeta med andra yrkesgrupper eller organisationer, ingå i vetenskapliga samarbeten, arbeta som experter i kreativt skapande på arbetsplatser eller inom kommunen och på olika sätt påverka intresserade aktörer att stödja verksamheten med gåvor eller uppdrag. Bildkonstnärer kan få inkomster genom att dela med sig av sina arbetsprocesser, till exempel på prenumerationsbaserade plattformar på webben.
Inkomstmodeller
I avsnittet Kuinka elää kuvataiteella på Konstnärsgillet i Finlands webbplats finns information om olika sätt att organisera konstnärens arbete. Valet av verksamhetsform påverkas av konstnärens huvudsakliga utkomstkälla. De olika verksamhetsformer i Finland är anställning med skattekort, enskild näringsverksamhet (firma), öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag och andelslag. Konstnärer kan vara anställda med lön, egenföretagare och företagare .
Omkring en tredjedel av bildkonstnärerna har ett FO-nummer. Men bara var tionde bildkonstnär har företagets inkomster som sin huvudsakliga inkomstkälla.
Omkring 96 % av alla aktiva bildkonstnärer har avlagt en yrkesexamen inom sitt område.
