Konstämnen i grundskolan och gymnasiet

Konstämnen i grundskolan och gymnasiet

Detta textmaterial har sammanställts utifrån grunderna i de nationella läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet, gymnasiets läroplan och annat material från Utbildningsstyrelsen. Behörighetskraven för att undervisa i konstämnen har sammanställts utifrån uppgifter från Konstuniversitetet. Texten fokuserar på allmänbildande utbildning, som utbildnings- och kulturministeriet definierar enligt följande: ”Med allmänbildande utbildning avses utbildning som syftar till att ge allmänbildning, kunskaper och färdigheter som hjälper en att verka och delta i samhället.” Den allmänbildande utbildningen omfattar förskole- och grundskoleutbildning, gymnasieutbildning och andra studier som inte är yrkesinriktade, till exempel vid läroanstalter för fritt bildningsarbete. Även morgon- och eftermiddagsverksamhet och grundläggande konstundervisning ingår. Yrkesinriktade studier omfattas inte, men en separat artikel om dem finns här. De allmänbildande studierna i yrkesinriktade grundexamina omfattar dock även interaktion på modersmålet, vilket inkluderar ”konst och kreativa uttryck” för en studiepoäng. Konstnärlig grundutbildning gås igenom i en separat artikel här.

Grundskola

Alla ska genomgå grundskolan som omfattas av läroplikten. Grundskoleutbildningen pågår i nio år. I grundskolan är de konstämnen som är gemensamma för alla elever bildkonst och musik, vilka hör till kategorin konst och färdighetsämnen. Det totala antalet timmar i kursplanen för konst- och färdighetsämnen består av det minsta antalet obligatoriska timmar i läroämnet, plus eventuella valfria timmar som ingår i undervisningen i konst- och färdighetsämnen. Arbetsmetoder inom konstämnen kan också integreras i undervisningen i andra läroämnen. Vid viktad undervisning kan även valfria lektioner i andra läroämnen ingå i undervisningen. I grundskolan undervisas även i modersmål och litteratur i syfte att utveckla elevernas språk- och interaktionsförmåga och väcka deras intresse för litteratur och kultur.

Målet med musikundervisningen är att främja elevernas musikaliska färdigheter, holistiska tillväxt, musikaliska multilitteracitet, fantasi samt interaktions- och samarbetsförmåga. Undervisningen bygger upp elevernas förmåga att tolka musikens många betydelser i olika kulturer och i individers och samhällens aktiviteter. Inlärning sker främst genom aktiviteter som sång, instrumentspelning, kreativt skapande och lyssnande. Målet är att bygga upp en positiv relation till musik, vilket lägger grunden för ett livslångt utövande av musik.

Bildkonstutbildningen utforskar och uttrycker kulturellt mångsidiga verkligheter genom konst. Fokus ligger på personlig erfarenhet, fantasi och experimenterande. Eleverna observerar, uttrycker, tolkar, utvärderar och producerar bildkonst och visuell kultur. Läroämnet fördjupar elevens relation till visuell kultur och kulturarv samt stärker identitetsskapande, kulturell kompetens, multilitteracitet, kritiskt tänkande och gemenskapskänsla. I samband med undervisningen får eleverna också en introduktion till hobbymöjligheter i bildkonst, konstnärliga uppgifter och museer.

Konstutbildning och konstundervisning kan ingå i andra ämnen utöver de egentliga konstämnena. Grundskolor och gymnasier kan erbjuda valfria kurser i ämnen som dans och teater. Kurserna kan vara en del av läroämnena idrott eller modersmål och litteratur. I läroämnet modersmål och litteratur ingår också ofta besök på bland andra teater-, dans- och musikföreställningar. Detta stöds för närvarande av kulturutbildningsprogrammet Konsttestarna, som ger alla åttondeklassare möjlighet att uppleva 1–2 konst- och kulturbesök per år. Besöken kan gälla föreställningar, utställningar, museer eller konstverkstäder. Finansieringen av Konsttestarna borde fortgå åtminstone till 2027. Läs mer om ämnet: Konsttestarna – Det här är Konsttestarna. Konstnärer kan också besöka skolor för att uppträda och berätta om sitt arbete. Skolbesök på musikföreställningar organiseras och samordnas av Konsertcentralen.

Gymnasium

Ett gymnasium är en utbildningsinstitution på andra stadiet som tillhandahåller allmänbildande utbildning. Det är möjligt att söka till ett gymnasium efter avslutad grundskola. Gymnasiestuderande utexamineras som studenter efter att ha avlagt studentexamen. Utbildningen är i regel treårig. Efter gymnasiet är det möjligt att söka till högskolor.

Studier i konst och musik är obligatoriska för alla gymnasieelever, men även fördjupande studier i dessa ämnen kan erbjudas. Dessutom fortsätter undervisningen i modersmål och litteratur i gymnasiet. Vissa gymnasier har fått ett särskilt utbildningsuppdrag som gör att de kan fokusera på ett eller flera konstämnen och göra avsteg från de regler och bestämmelser som gäller för gymnasieutbildningen. Detta gäller för bildkonst, musik, expressiv konst, design och danskonst.

På gymnasiet är bildkonst en visuell kulturutbildning, där verkligheten utforskas med hjälp av konst och multisensoriska medel. En viktig del är förståelsen av den visuella kulturens personliga, sociala och globala betydelser. Lärandet sker genom observation, uttryck, tolkning och utvärdering av bildkonst och visuell kultur. Multilitteracitet i visuell kultur och föränderliga mediemiljöer, sett ur ett mediekritiskt perspektiv, är också viktiga fokusområden i undervisningen. Eleverna utvecklar sin fantasi, sitt kreativa tänkande, sin allmänbildning och sina medborgarfärdigheter. Studierna förbereder eleverna för fortsatta studier och utvecklar ett livslångt förhållande till bildkonst och andra visuella kulturer.

Musikundervisningen på gymnasiet ger eleverna möjlighet att experimentera med musikaliska uttryck och utveckla sina musikaliska färdigheter och tvärkonstnärliga aktiviteter på ett gemenskapsinriktat sätt. Syftet är att stärka elevens förhållande till musik och stödja utvecklingen av en musikalisk identitet samt fördjupa elevens förståelse för musik som ett socialt fenomen. Undervisningen ger eleverna förutsättningar för ett musikaliskt samhällsengagemang, ett kulturellt och socialt påverkansarbete samt en kritisk analys av media och ljudmiljö.

Ett gymnasiediplom kan avläggas inom både musik och bildkonst. Förutsättningen för gymnasiediplomet i båda ämnena är att eleven har läst minst fyra kurser i läroämnet i fråga. Ett gymnasiediplom kan också avläggas i dans och teater samt i huslig ekonomi, handarbete, gymnastik och media. Gymnasiediplomet avläggs som en tillämpad kurs och utgör ett separat intyg. Diplomet gör det möjligt för studenterna att visa sina färdigheter och sitt intresse inom området genom ett långvarigt prov. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av gymnasiebetyget och studentexamen. Det är frivilligt för gymnasier att erbjuda möjligheten att avlägga diplom, men eleverna bör informeras om möjligheten.  

Behörighet som lärare i konstämnen

Behörighetskraven för lärare i konstämnen beror på vilken utbildningsnivå läraren undervisar på. I grundskolans högre årskurser och gymnasiet undervisas konstämnena av ämneslärare, medan de i grundskolans lägre årskurser oftast undervisas av klasslärare. I behörigheten för ämneslärare ingår en högre högskoleexamen, 60 studiepoäng pedagogiska studier för lärare samt studier i undervisningsämnet. För ämneslärare i grundskolan krävs minst 60 studiepoäng i undervisningsämnet och för ämneslärare i gymnasium krävs minst 120 studiepoäng.  I vissa fall är det dock möjligt att arbeta som ämneslärarvikarie även om personen inte uppfyller alla behörighetskrav.

Du kan utbilda dig till musiklärare vid Sibelius-Akademin vid Konstuniversitetet, Jyväskylä universitet och Uleåborgs universitet. Du kan studera till lärare i bildkonst vid Aalto-universitetet och Lapplands universitet. Magisterexamen i teaterpedagogik och danspedagogik kan avläggas vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet. På lärarutbildningarna ges också undervisning i musik och bildkonst.

Källor och mer information:

Opetushallitus. Äidinkieli ja kirjallisuus perusopetuksessa. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/perusopetus/aidinkieli-ja-kirjallisuus-perusopetuksessa (luettu 11.3.2025).

Opetushallitus. Kuvataide perusopetuksessa. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/perusopetus/kuvataide-perusopetuksessa (läst 11.3.2025).

Opetushallitus. Kuvataideopetuksen lähtökohtia. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/kuvataideopetuksen-lahtokohtia (läst 11.3.2025).

Opetushallitus. Kuvataiteen lukiokurssit. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/kuvataiteen-lukiokurssit (läst 11.3.2025).

Opetushallitus. Lukiodiplomit. https://www.oph.fi/fi/lukiodiplomit (läst 11.3.2025).

Opetushallitus. Musiikki lukiossa. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/musiikki-lukiossa (läst 11.3.2025).

Opetushallitus. Musiikki perusopetuksessa. https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/perusopetus/musiikki-perusopetuksessa (läst 11.3.2025).

Opetushallitus. Taide- ja taitoaineiden päättöarviointi.https://www.oph.fi/fi/koulutus-ja-tutkinnot/taide-ja-taitoaineiden-paattoarviointi (läst 11.3.2025).

Opetus- ja kulttuuriministeriö. Yleissivistävä koulutus. https://okm.fi/yleissivistava-koulutus (läst 11.3.2025).

Taideyliopisto. Oppilaitosten kelpoisuusvaatimukset. https://opiskelija.uniarts.fi/yleistieto/oppilaitosten-kelpoisuusvaatimukset/ (läst 11.3.2025).